Total ärlighet kanske inte alltid når fram men den är ändå bättre sagd än inte.

Med total ärlighet menar jag inte att man ska säga att någon är ful eller dum. För det är inte total ärlighet. Total ärlighet i så fall är att man själv inte har mer att komma med än att säga något sådant, eller att man själv inte har förmågan att se det vackra i saker och ting och istället är alltför stressad för att kunna annat än irritera sig på den person man behöver beteckna som ful eller dum.
Nej, med total ärlighet menar jag just det -vad man själv upplever och vad som gör att man gör som man gör. För om inte annat så mår man bättre själv av att känna att man står upp för sig själv. Det handlar alltså inte om att starta bråk utan att ta hand om sig själv. Säga "Jag mår inte bra av det här" istället för att gå runt och sura eller bli arg och få ett utbrott.
Och kanske än mer viktigt när det handlar om  någons chef och därmed arbetssituation.