I trångmål kan den förälder hamna som inte kan säga nej och istället lovar saker.

Vi har Halloween fest. Och allt för att jag inte kunde säga nej till trean att få sova över i helgen. Eller, jag sa nej, men det godtogs inte de tre första gångerna och sen tappade jag orken att fortsätta och lovade ut ett party till veckan istället om hon lät bli att sova över hos en kompis (= så jag slapp hämta sen, hade jour i helgen).
Så kan det gå...

Nytt är inte alltid bättre än det som fanns.

Jag har beredskap. När man är distriktsveterinär och har beredskap får man ibland ge sig ut på färder med bilen. Med tiden blir såklart dessa bilar nötta och i behov av reparationer eller utbyte. Så därför har vi nu fått en alldeles ny bil.
Och jag håller på att få spel. Den pratar, lägger sig i min körning, försöker ringa något "Smith-Johnson" och vägrar dra upp basen när jag spelar Thåström i spelaren.
Jag längtar tillbaka till den gamla bilen...

Sent i säng kommer den som inte kan få sina barn att somna i tid.

Det blev skrivet dagen efter för på kvällen hann jag liksom inte. 1½åringen har fått för sig att sova är slöseri med tid så han är numer uppe till 22-tiden. Igår la jag mig vid 22 när han fortfarande var vaken. Jag noterade, i mitt sömndruckna tillstånd, hur han bökade på och inte riktigt tyckte det var sovdags än en bra stund efter att jag slutit mina ögon. Har ingen aning när han somnade.
Jag begriper inte hur barn kan sova så lite! För han väcks senast 7 varje vardag för att spendera sin dag på dagis där han sover högst en timme. JAG klarar mig inte på så lite sömn! För han ligger ju inte i djupsömn hela natten utan lyckas väcka mig ett antal gånger dessutom.
Ja, ja... det som inte bryter ner en kan man väl leva med antar jag.

Utan ljus syns inte fläckar på mörka jeans.

Jag höll upp jeansen i morse och jag granskade dem också. Och konstaterade att de faktiskt dög att ha på sig ytterligare en dag, vilket är bra för det minskar tvättmängden jag måste ta hand om med ett plagg. Det var först efter jag lämnat barn på dagis, efter jag hållt kurs och efter att jag köpt två spånbalar till marsvinsburarna som jag upptäckte den stora med de flera tillhörande små bärfläckarna, som måste ha funnits där sedan igår.
Nåja, vad är en bal på slottet. Det är tur man är sexbarnsmamma så man har något att skylla på.

Ekologisk är den som inga sopor har.

Det är dags för sophämtning i morgon. Här hämtar de sopor varannan torsdag och i morgon är det så dags igen. Jag förundras ibland över hur mycket sopor vi har. Trots att jag försöker tänka på miljön, sopsorterar så mycket jag bara kan, inte handlar något onödigt osv. Och ändå blir bingen så full att man knappt kan stänga locket. Och då har vi en stor binge. Mina grannar har små sopbingar och trots detta ställer de inte ens ut den alla sophämtningsdagar.
Jag undrar hur de gör.

Den som släcker bränder har i alla fall fått något vettigt gjort.

Min man klagar med jämna mellanrum på hur han "bara släcker bränder hela dagarna" på jobbet. Och därmed inte hinner något annat, som han hellre hade velat fått gjort betyder det också. Så ibland blir frustrationen så hög att han svarar "Brandman Lars" när man ringer till honom. Det är de gångerna man vet att det inte är någon idé att planera helgens husrenovering tex.
Idag har jag släckt bränder, närmare två stycken. En med en brandfilt över en brinnande docka och en badkarsbrand med kolsyresläckare. Vi har nämligen haft kurs på jobbet och lärt oss hjärt- och lungräddning samt lite brandkunskap. Riktigt roligt var det och jag önskar så att jag hade haft en digitalkamera.

Sur blir den som handlar till ordinarie pris vad butiken säljer för kraftigt reducerat veckan efter.

Bara för att jag var så nöjd med mitt dammsugarköp så säljer Elgiganten den för en tusenlapp mindre denna vecka. Surt är det minsta man kan säga att det kändes! Speciellt som vi renoverar badrum just nu och det vet den som renoverat badrum att det är inte direkt någon billig sysselsättning...

Den som skriver ordspråk gör till slut en ordspråksblogg

Naturligtvis har ordspråket med bloggens uppstartande att göra. Jag har fått frågan förut, för att inte säga ett flertal gånger, att samla mina facebookstatusar (som det ju är) någonstans. Och här är de nu. I ordspråksbloggen, med en förklaring till varje ordspråk/status med varje inlägg.
Håll till godo! :)

Den som är kär i sin dammsugare äger en Miele

Sådär passande på fredagskvällen, när man vill göra fint inför helgen, gick dammsugaren sönder. En trogen sådan som tjänat familjen väl i 5 år. Man kan tycka att fem år inte är så lång tid men med tanke på hur just vår dammsugaren låtit på senare tid så var det väl egentligen väntat. Den har dammsugit upp en hel del.

Retligt är det dock. Och ska man köpa en ny dammsugare till en familj på åtta personer så vill man gärna ha en som håller mer än en månad. En sådan kostar lite mer så det blev till att vänta tills barnbidraget kommit med ett mycket skräpigt golv till följd.

Den 20:e i månaden kom så jag och de tre minsta for till affären för att titta. Försäljare på försäljare undvek skickligt den utslitna 6-barnsmamman med tre vildningar i släptåg. Till slut fick jag tag på en på tele-avdelningen som inte räds något.
"Jag väljer mellan dessa tre", sa jag och pekade på en Siemens en Eriksson och en Miele. "Vilken håller bäst".
"Mielen" fick jag till svar och innan han hunnit berätta om dess metallskydd och hur de testat den genom att dänga den i väggen hade jag redan tackat ja.

Den förra höll visserligen bara fem år, men det var fem slitiga år med damm rakt in i maskineriet och diverse leksaker i tanken. För att inte tala om alla gånger den fått vara häst och slagpåse.

Jag kan summera det som så. Det enda som toppar att dammsuga med en gammal Miele är att dammsuga med en ny!

"Med en ny dammsugare kan även en karl städa."

Ibland måste man få skriva sådana icke PK könsinlägg. För han kunde ju inte låta bli. Att vara den som först dammsög med den nya dammsugaren.
Och nu pratar vi om karln som hamnar i sin frus städinlägg för sin otroliga ovilja att städa.

Ibland är det enklaste svaret det enda rätta.

Detta var efter ett hjälpmammesamtal jag haft senaste tiden där jag hade svårt att sätta fingret på vad det egentligen var som behövde rättas till.
Ett hjälpmammesamtal är när en hjälpsökande mamma ringer till mig angående sin amning.
Denna gång försökte jag verkligen gå igenom hela den långa listan på tänkbara orsaker och eventuella lösningar men ingen stämde riktigt. Och det var inte förrän jag la på som jag insåg att det jag först hade lust att säga, men kände var lite ...kanske förmätet, att föreslå nog ändå var den rätta lösningen. Nämligen att barnets knölande kanske orsakades av att barnet blev ammat för sällan inte att barnet led av allergier, hade fel tag och svalde luft eller hade någon mystisk magsjukdom.
Saken var också den att jag just innan detta samtal hade suttit och svarat på en inlämningsuppgift i mina studier där frågan var nästan identisk till detta samtal varför just detta samtal naturligtvis vållade mig extra huvudbry över att inte kunna lösas snabbt och enkelt. Men med lite mer basalt tänkande kanske det hade blivit just så enkelt.

Utan dammsugare är det ändå ingen idé att städa.

Dammsugarhistorien visade sig bli lång. Den gamla dammsugaren gick sönder, bara sådär, mitt i arbetet från ena sekunden till den andra la sig tystnaden i köket.
Underligt var det kanske inte med tanke på all skit som nått dess motor. Men trist ändå. När man tänkt sig att få fint och smulorna ligger som drivor på golvet. Med havregryn, spån, sand, chipssmulor odyl över hela golvet gav jag bara upp. Det var liksom ingen idé att städa för det såg ändå grisigt ut.

Det är lättare att gå från jobb till ledighet än från ledighet till jobb.

Naturligtvis skrivet på en söndag med inplanerat jobb på måndagen. Men också skrivet med tankarna på att jag denna termin har det otroligt lyxigt i tillvaron. Jag pluggar på 25%, tar ut ledigheter och jobbar dessutom hemmifrån på 10%. Så jag behöver nästan aldrig åka in till stan för att vara fast på jobbet en hel dag just nu. Den tillvaron kommer såklart inte vara för evigt utan kommer ta slut efter jul. Och jag insåg idag att det kommer bli en rejäl omställning. Det är lätt att vänja sig vid att vara ledig...

"När egna djur blir sjuka uppskattar man sin veterinärutbildning väldigt mycket

Marsvinet har blivit sjukt. Har inte en aning om vad som hänt men något fel är det när ett marsvin inte ens äter gurka som bjuds.
Att gå med marsvinet till veterinären brukar bli saligt dyrt med tanke på djurets ekonomiska värde. Som tur är så kostar de faktiskta läkemedlena inte lika mycket, åtminstone inte i detta fall. Hämtade cortison och antibiotika på jobbet. Det som inte blir friskt på cortison och antibiotika har inte många chanser att överleva.

När dagens ordspråk hamnar på andra sidan dygnet är man uppe alldeles för sent

Jag satt i soffan med datorn i knäet och tänkte att jag skulle skriva ett ordspråk. Men innan jag visste ordet av hade klockan passerat tolvslaget så det fick bli ett morgondagens ordspråk istället.
...eller hur det nu blev.

Är du inte där vet du inte vad som händer.

Denna kom av att jag missade mötet med Amnis. Jag hade så gärna velat vara där men fick inse att det var ingen idé att tro att jag skulle kunna komma dit.
Det tråkiga när man missar ett möte är att man bara får mötesanteckningarna att tillgå. Man missar alla diskussioner som ledde fram till mötesanteckningarna och de kan vara nog så intressanta. Jag kom att tänka på det iom kritiken som media delade ut mot de nya amningsrekommendationerna. Hade de varit där, på mötet när de först började diskuteras, hade de aldrig rapporterat så som de gjorde.

Har du ett mål är det bara att köra!

Lite självpepping i mitt ordförandeskap och mitt liv som student. Man kan inte ändra världen i en handvändning men man kan alltid hoppas.

Hur mycket man än vet kan man alltid lära sig något nytt.

Jag läser en kurs om amning. Jag har varit hjälpmamma i Amningshjälpen i drygt ett år och nu har jag fått förmånen att fördjupa mig. Och jag tycker jag har lärt mig massor bara på dessa få månader, mitt år som hjälpmamma och mina år som ammande. Och ändå inser jag att det finns hur mycket som helst att lära sig.

Det är med skäll som med beröm -kommer de för ofta hör man dem inte längre.

Detta insåg jag efter att senaste tiden försökt nå min man med vissa saker. Man kan kalla dem fel och brister som jag skulle önska att han rättade till. Han har börjat slå dövörat till. Detsamma är det med barnen och min iver att få dem att städa med glada tillrop och uppmuntran. Det biter inte längre. De städvägrar fortfarande.

Trött mamma skriker mer än en pigg.

Vad ska man säga. Lillfisen sov sisådär och jag kom på mig själv att stå och vråla i köket. Hoppas inte grannarna hörde...

Var noga med vad du säger för ibland är det någon som hör.

I alla fall kan min fyra höra och omvandla det till något som inte låter lika bra och berätta detta för sina förskolefröknar. Det är tur de har några år i yrket på nacken så de förstår hur barn kan tolka vissa saker. Som att mamma tycker fröken är rund...

Det tar lång tid att förlora hoppet.

Detta ordspråk fick jag av en bekant som går igenom en skiljsmässa. Vi stod och pratade om hur man ibland kan låta dåliga relationer gå väldigt långt innan man ser till sitt eget bästa. Och så sa hon detta... "Men vet du vad... det tar lång tid att förlora hoppet."
Och nog är det så. Som tur är får man säga. Och tur är att man till slut förlorar hoppet och avslutar en dålig relation med värdighet.