"Vore världen svart och vit skulle vi inte behöva människor med livserfarenhet."

En nära bekant till mig beklagar sig över hur hon inte klarar av att följa en uppmaning, som sprids via facebook, om att vara medveten konsument. Det gäller en företag, som tillverkar en produkt som hon behöver till sitt barn.
Min åsikt är att man får göra så gott man kan efter sina egna övertygelser. Och hur det än är så kan man inte hålla reda på hur allt ska göras för att vara politiskt korrekt. Jag tycker Koranen kan lära oss en del i sin syn på Ramadan (fastemånaden). Jag ska erkänna att jag inte läst Koranen själv utan fått den citerad för mig av en (då) troende muslim, tillika klasskamrat i gymnasiet. Enligt henom låter Koranen förstå att alla troende muslimer ska utföra Ramadan med reservationen för att den inte får utföras om det innebär problem för den egna hälsan. Är man såledeles sjuk och inte klarar av att fasta under den ljusa delen av dagen så ska man inte vara ålagd att göra det. Det viktiga är att man finner andemeningen i sin religion och visar att man är troende muslim när man har möjlighet.
Jag tycker det är en fin tanke och att vi har att lära oss från den. Det ÄR viktigt att ta sig tid att tänka efter, och det är det Ramadan koncentrerar sig kring, att fokusera. Men det ska inte ske in absurdum. Och så tycker jag att det är med mycket i världen, för det är aldrig enkelt. Det finns alltid olika faktorer att ta hänsyn till och varje människa måste få värdera alla dessa faktorer utifrån sin egen situation. Så kan två människor inte alltid vara överens i alla lägen, för deras liv ser olika ut. Och ju mer livserfarenhet man har desto mer har man att utgå ifrån när man fattar sina beslut. Och jag tycker livserfarenhet bättre beskriver denna kunskap än bara ålder. För det finns barn som har många kloka idéer, trots sin unga ålder, och det finns vuxna som levt sitt liv nästan helt utan att reflektera och försöka förstå.

"Ingen känner dig så bra som Facebook och Google."

Det har varnats för, skrivits om hur illvilliga företag som Facebook och Google är. De spar information om dig elektroniskt. De bevakar ditt minsta agerande och de säljer allt till multinationella företag som skräddarsyr reklam du ska falla som en fura för.

Det är den ena sidan. Den andra sidan är att man faktisk kan profilera sig på Facebook. Du måste ju inte lägga upp att du är fast i World of Warcraft-träsket eller sympatiserar med Ny Demokrati. Du kan ju lägga upp att du läst böcker som Candide och Egalias döttrar.
Lär man känna mediet så kan man också dra nytta av det. Att google samlar information om vad du brukar söka på, var du befinner dig osv kan ju faktiskt underlätta ditt googlande. Jag hittar i alla fall min information snabbare nu än när Google först kom och för mig är det bara positivt. Det sparar tid och energi.

Man kan också ändra inställningar så alla inte kan se allt. Jo, det finns alltid hackers som nästlar sig in ändå, men du! De har ändå inte rent mjöl i påsen och inbrott i hemmet kan man också få. Det gick inte att skydda sig från allt före internet heller.
Och att få besök hemma är värre än att någon hackar din facebooksida -för det är väl där, under sängen, man har de riktiga skeletten?
Tur ingen kan hacka ens tankar än! :)

"En gång ett Star Wars-fan, alltid ett Star Wars-fan."

Jag sitter framför TV:n och tittar på Star Wars. Närmare bestämt den 6e filmen; The Empire strikes back.

Jag är fullt medveten, på ett logiskt plan, att alla sex filmer är ihopdiktade av en pengakåt George Lucas, vars enda intention är att skapa en kommersiell hausse kring hela Star Wars industrin med Clone Wars som uppföljare.
Men ändå. Vill man så kan man bli otroligt fascinerad och låta sig slukas in i fantasins värld. Och det är med rodnande kinder jag erkänner att jag idag ser Star Wars VI ur en ny synvinkel. Nu blir det nördigt så sluta läs om du inte är intresserad av Star Wars!

Ni vet hur Anakin är "Den utvalde"? Och hur Luke Skywalker var huvudpersonen i filmerna man såg under sin ungdoms dagar?
Jag har alltid tänkt och levt i tanken att det var Luke som var Räddaren. Han som var nyckeln till att ordningen i galaxen återställdes. Tills idag. Idag uttalar Luke åter orden "Then my father is truly dead." och i perspektivet att nu vara förälder själv djupnar hela Vaders och Lukes inre konflikter i att vara varandras son och far. Och att kärleken mellan ett barn och en förälder kan vara så mycket djupare än allt annat i världen. Och hur man som förälder, även som motvillig sådan, kan finna sig i känslorna att det är självklart att offra sitt eget liv för sitt barn.
Så Darth Vader, eller Anakin Skywalker, kastar Palpatine till avgrundens djup. Och det är då jag för första gången inser hela historien. Att Anakin ÄR den utvalde och att han var tvungen att gå över till mörka sidan för att hamna i en position där han kan störta Kejsaren. Det alla tidigare jedis har sett som det största misslyckandet är faktiskt helt enligt planerna. Och Luke är bara katalysatorn eftersom han, som den gode han är, inte kan störta eftersom det skulle innebära att de vinner.
Kanske är dagens ordspråk: "Ont skall med ont förgöras."

Det blir ett annat djup i filmen när man tänker så istället för att se det som en enkel historia om en hjälte som heter Luke och som räddar hela galaxen.

Det var mina nördiga 5 minutrar. :) Over and out!